Enär erkännandet av det inneboende värdet hos alla medlemmar av människosläktet och av deras lika och oförytterliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen,
Enär ringakting och förakt för de
mänskliga rättigheterna lett till barbariska gärningar, som upprört
mänsklighetens samvete, och enär skapandet av en värld, där människorna åtnjuta
yttrandefrihet, trosfrihet samt frihet från fruktan och nöd, kungjorts som
folkens högsta strävan,
Enär det är väsentligt för at icke
människan skall tvingas att som en sista utväg tillgripa uppror mot tyranni och
förtryck, att de mänskliga rättigheterna skyddas genom lagens överhöghet,
Enär det är väsentligt att främja
utvecklandet av vänskapliga förbindelser mellan nationerna,
Enär Förenta Nationernas folk i
stadgan ånyo uttryckt sin tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, den
enskilda människans värdighet och värde samt männens och kvinnornas lika
rättigheter, ävensom beslutat främja socialt framåtskridande och bättre
levnadsvillkor under större frihet,
Enär medlemsstaterna åtagit sig at
i samverkan med Förenta Nationerna säkerställa allmän och effektiv respekt för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
Enär en gemensam uppfattning av
dessa fri- och rättigheters innebörd är av största betydelse för uppfyllandet
av detta åtagande,
denna Allmänna
Förklaring om de Mänskliga Rättigheterna såsom en gemensam riktlinje för alla
folk och alla nationer, på det att varje individ och varje samhällsorgan mä med
denna förklaring i åtanke ständigt sträva efter att genom undervisning och
uppfostan befordra respekten för dessa fri- och rättigheter samt genom
framstegsfrämjande inhemska och internationella åtgärder säkerställa deras allmänna
och verksamma erkännande och tillämpning såväl bland folken i medlemsstaterna
som bland folken i områden under deras överhöghet.
Artikel 1.
Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro
utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda
av broderskap.
Artikel 2.
Envär är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna
förklaring, åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion,
politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom,
börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad må vidare göras på grund av den
politiska, juridiska eller internationella ställning, som intages av det land
eller område, till vilket en person hör, vare sig detta land eller område är
oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat
någon annan begränsning av sin suveränitet.
Artikel 3.
Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
Artikel 4.
Ingen må hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess
former äro förbjudna.
Artikel 5.
Ingen må utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling
eller bestraffning.
Artikel 6.
Envar har rätt att allestädes erkännas som person i lagens mening.
Artikel 7.
Alla äro lika inför lagen och äro utan åtskillnad berättigade till lika skydd
från lagens sida. Alla äro berättigade till lika skydd mot varje åtskillnad i
stid med denna förklaring och mot varje framkallande av sådan åtskillnad.
Artikel 8.
Envar har rätt till verksam hjälp från sitt lands behöriga domstolar mot
handlingar, som kränka de grundläggande rättigheter, vilka tillkomma honom
genom lag eller författning.
<Artikel 9.
Ingen må godtyckligt anhållas, fängslas eller landsförvisas.
Artikel 10.
Envar är under full likställdhet till rättvis och offentlig rannsakning inför
oavhänging och opartisk domstol vid fastställandet av såväl hans rättigheter
och skyldigheter som varje anklagelse mot honom för brott.
Artikel 11.
1. Envar, som blivit anklagad för straffbar gärning, har rätt att
betraktas som oskylding, till dess hans skuld blivit lagligen fastställd vid
offentlig rättegång, under vilken han åtnjutit alla för sitt försvar nödiga
garantier.
2. Ingen må dömas för handling eller underlåtenhet,
som vid tidpunkten för dess begående icke var straffbar enligt inhemsk eller
internationell rätt. Ej heller må högre straff utmätas än vad som var
tillämpligt vid tidpunkten för den straffbara gärningens begående.
Artikel 12.
Ingen må utsättas för godtyckliga ingripanden i fråge om privatliv, familj, hem
eller korrespondens, ej heller angrepp på heder och anseende. Envar har rätt
till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp.
Artikel 13.
1. Envar har rätt att inom varje stats gränser fritt förflytta sig och
välja sin vistelseort.
2. Envar har rätt att lämna varje land, inbegripet
sitt eget, och att återvända till sitt eget land.
Artikel 14.
1. Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från
förföljelse.
2. Denna rätt må icke åberopas vid laga åtgärder,
reellt grundade på icke-politiska brott eller på handlingar, som strida mot
Förenta Nationernas ändamål och grundsatser.
Artikel 15.
1. Envar har rätt till en nationalitet.
2. Ingen må godtyckligt berövas sin nationalitet
eller förmenas rättan att ändra nationalitet.
Artikel 16.
1. Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning på
grund av sin ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj.
De äga lika rättigheter vid giftermål, under äktenskap och vid äktenskaps
upplösning.
2. Äktenskap må ingas endast med de blivande
makarnas fria och fullständiga samtycke.
3. Familjen är den naturliga och grundläggande
enheten i samhället och äger rätt till skydd från samhället och staten.
Artikel 17.
1. Envar har rätt att äga egendom såväl ensam som i förening med andra.
2. Ingen må godtyckligt berövas sin egendom.
Artikel 18.
Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt
innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap
med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom
undervisning, andaktsövnigar, gudstjänst och iakttagande av religiösa
sedvänjor.
Artikel 19.
Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar
frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga
och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan
hänsyn till gränser.
Artikel 20.
1. Envar har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och
sammanslutningar.
2. Ingen må tvingas att tillhöra en sammanslutning.
Artikel 21.
1. Envar har rätt att taga del i sitt lands styrelse direkt eller genom
fritt valda ombud.
2. Envar har rätt till lika tillträde till allmän
tjänst i sitt land.
3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för
statsmakternas myndighet. Denna vilja skall uttryckas i periodiska och verkliga
val, vilka skola äga rum med tillämpning av allmän och lika rösträtt samt
hemlig röstning eller likvärdiga fria röstningsförfaranden.
Artikel 22.
Envar äger i sin egenskap av samhällsmedlem rätt till social trygghet och är
berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som äro
oundgängliga för hans värdighet och för en fri utväckling av hans personlighet,
förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete med hänsyn
tagen till varje stats organisation och resurser.
Artikel 23.
1. Envar har rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till
rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden och till skydd mot
arbetslöshet.
2. Envar har utan åtskillnad rätt till lika lön för
lika arbete.
3. Envar, som arbetar, har rätt till rättvis och
tillfredsställande ersättning, som tillförsäkrar honom själv och hans familj en
människovärdig tillvaro och som, där så är nödvändigt, kompletteras med andra
medel för socialt skydd.
4. Envar har rätt att bilda och ansluta sig till
fackföreningar till skydd för sina intressen.
Artikel 24.
Envar har rätt till vila och fritid, innefattande rimlig begränsning av
arbetstiden och regelbunden semester med bibehållen lön.
Artikel 25.
1. Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans
egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda, kläder,
bostad, hälsovård och nödvändiga sociala förmåner, vidare rätt till trygghet i
händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes död, ålderdom eller annan
förlust av försörjning under omständigheter, över vilka han icke kunnat råda.
2. Mödrar och barn äro berättigade till särskild
omvårnad och hjälp. Alla barn, vare sig födda inom eller utom äktenskap, skola
åtnjuta samma sociala skydd.
Artikel 26.
1. Envar har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara
kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den
elementäre undervisningen skall vara obligatorisk. Yrkesundervisning och
teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig. Den högre undervisningen
skall stå öppen i lika mån för alla på grundval av deras duglighet.
2. Undervisningen skall syfta till personlighetens
fulla utveckling och till att stärka respekten för människans grundläggande
fri- och rättigheter. Undervisningen skall främja förståelse, tolerans och
vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religösa grupper samt befordra
Förenta Nationernas verksamhet för fredens bevarande.
3. Rätten att välja den undervisning, som skall ges
åt barnen, tillkommer i främsta rummet deras föräldrar.
Artikel 27.
1. Envar har rätt att fritt taga del i samhällets kulturella liv, att
njuta av konsten samt att bli delaktig av vetenskapens framsteg och dess
förmåner.
2. Envar har rätt till skydd för de moraliska och
materiella intressen, som härrörra från varje vetenskapligt, litterärt eller
konstnärligt verk, till vilket han är upphovsman.
Artikel 28.
Envar har rätt till en social och internationell ordning, i vilken de fri- och
rättigheter, som uttalas i denna förklaring, till fullo kunna förverkligas.
Artikel 29.
1. Envar har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga
utvecklingen av hans personlighet ensamt är möjlig.
2. Vid utövandet av sina fri- och rättigheter må
envar underkastas endast sådana inskränkningar, som blivit fastställda i lag i
uteslutande syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras fri-
och rättigheter samt för att tillgodose det demokratiska samhällets rättmätiga
krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.
3. Dessa fri- och rättigheter må i intet fall utövas i strid med Förenta Nationernas ändamål och grundsatser.
Artikel 30.
Intet i denna förklaring må tolkas såsom innebärande rättighet för någon stat,
grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar
till att omintetgöra någon av häri uttalade fri- och rättigheter.
Text: Förenta
Nationernas informationskontor för de nordiska länderna. Köpenhamn, Danmark.
Utskrift: Joonas Ruppel.